Lunchtime

Eftersom vädret var betydligt varmare och vackrare än förväntat, bytte vi om till klänningar och sedan var det dags för lunch. När vi klättrat ner några trappsteg från vår port,  kom vi till en liten smal parallellgata där restaurangerna låg så tätt så tätt. Vi valde ett ställe i mängden och beställde in var sin tonfisksallad och en flaska kylt rosévin. Ahhhh så gott och så ljuvligt!

Mätta och belåtna var det dags att bese staden. Vi traskade huvudgatan fram och hamnade efter några minuter vid en stadsport som visade sig leda ut till en liten båthamn.

Efter att ha tagit oss ut så långt vi vågade på piren (det blåste ordentligt och vågorna bröts rejält mot betongen och vattenkaskader sprutade upp och duschade folk ordentligt!), så gick vi åter in i staden och beslöt oss för att följa den yttre muren, där det skulle finnas en berömd utomhus-bar Cafe Buza.  Man får vara lite uppmärksam för entren är typ ett hål i muren och kan vara lätt att missa. Det var en supermysigt ställe. Vi slog oss ned och beställde var sin pytteflaska rosévin.

Bäst vi satt där och myste, blåste det upp och mörka moln kom inseglande. Vi satt hyfsat skyddade utefter bergväggen och under våra paraplyer, som vi tursamt nog hade burit med oss. Det var nämligen utlovat regn i väderleksrapporten. Via en kompis som samtidigt var på besök i Split, som ligger en dryg timmes bilresa från Dubrovnik, fick vi höra att där stormade det ordentligt, och de stora parasollerna på caféerna hade släppt från sina fästen och blåst omkring och orsakad en del kaos och sönderslaget porslin. Vi hade tur att ovädret flög förbi oss.

så här såg det ut från vår vy!

När vi pausat färdigt, fortsatte vi promenadvägen utefter muren. Slutligen kom vi fram till den stora brunnen. Därifrån var det inte långt "hem". Väl "hemma" packade vi upp, vilade, duschade och klädde oss lite middagsfina.